Birgitta 83 - vaccinerad och redo för nya uppdrag

Birgitta 83 - vaccinerad och redo för nya uppdrag

Birgitta Robinson 83 år från Fjärås har arbetat hos Veteranpoolen i drygt 10 år. Mest har hon passat barn och stöttat dem med läxorna. Något som passar henne perfekt – för hon gillar inte vara sysslolös.

   – Nej, fy vad tråkigt. Men att få hjälpa till i en familj är väldigt trevligt, säger hon.

Det har nu gått över 20 år sedan Birgitta Robinson gick i pension. Något som inte alls passade henne, skulle det visa sig. Under sitt yrkesverksamma liv hade hon arbetat som sjuksköterska på både en medicinavdelning och en jourmottagning. Senare även som vårdlärare på gymnasiet och komvux. Hon var kort och gott van vid att ha människor runtomkring sig – dagarna i ända. Pensionärslivet tedde sig lite långsamt.

– Först engagerade jag mig som volontär hos Stadsmissionen i flera år innan jag kom i kontakt med Veteranpoolen, berättar Birgitta.

Birgittas stora engagemang i andra människor märks även tydligt i de uppdrag hon haft för Veteranpoolen. Samtliga handlar om att stötta andra människor i deras vardag. Det första uppdraget var som ledsagare åt en äldre dam. Tillsammans tog de promenader och Birgitta läste för henne.

– Det var mest att vi tittade på bilder. Hon hade lite svårt att förstå långa texter, säger Birgitta.

Utöver det uppdraget har det varit barnpassning och läxhjälp för hela slanten. I tre olika familjer. Oftast har hon hämtat barnen från skolan och förskolan, åkt till deras hem och passat dem till föräldrarna slutat jobba.

– Vi läste läxor, lagade mat och barnen fick hjälpa till att duka, säger hon.

Birgitta berättar att det känns lite sorgligt när uppdragen tar slut. I ett fall flyttade familjen, i ett annat separerade föräldrarna och i ett tredje blev barnen helt enkelt stora.

– En av familjerna umgås jag privat med nu. Man blir som en extra släkting. Pojken som flyttade brukar jag ringa på födelsedagar och så, säger Birgitta.

Under senaste året har hon fått sätta uppdragen på paus på grund av pandemin. Social distans är prövande om man gillar människor så mycket som Birgitta gör.

– Jag har bakat kakor istället, skrattar hon. Sedan har jag ju hus med trädgård att ta hand om också.

Nu har hon dock fått sitt vaccin och ser fram emot att ta upp livet igen. Hon vill resa i Europa, komma tillbaka till språkcafét där hon hjälpt flyktingar med det svenska blankettspråket, komma igång med stickcafét och litteraturgruppen. Och då såklart jobbet hos Veteranpoolen.

– Jag känner absolut för att fortsätta. Och nu är det ju snart fritt fram, säger Birgitta.