Jobba som pensionär? Detta gäller 2024.

Jobba som pensionär? Detta gäller 2024.

Funderar du på vilka lagar och regler som gäller när man jobbar som pensionär? Här hittar du vår snabbguide med svar på de vanligaste frågorna.

Får man jobba som pensionär?

Ja, du får jobba som pensionär. Det går utmärkt att ta ut pension samtidigt som du jobbar extra, jobbar deltid eller jobbar heltid. Då är du en jobbonär.

Hur länge har man rätt att jobba efter 65 år?

Du har rätt att behålla ditt jobb ända till månaden du fyller 69 år enligt paragraf 32a i lagen om anställningsskydd (LAS). Men inget hindrar dig från att jobba efter du har fyllt 69 år. Du behöver bara komma överens med en arbetsgivare. Hos oss på Veteranpoolen får du jobba så länge du har lust och ork.

Hur många timmar får man jobba som pensionär?

Det finns inga begränsningar i hur många timmar du får jobba och samtidigt ta ut pension.

Kan man jobba heltid och ta ut pension?

Ja, du kan jobba heltid och samtidigt ta ut pension. Det finns inga begränsningar i hur många timmar du kan jobba och samtidigt ta ut pension.

Hur mycket tjänar man på att jobba som pensionär?

Det kan vara riktigt lönsamt att jobba som pensionär.

Som pensionärer betalar du lägre skatt på lönen tack vare jobbskatteavdraget. Från och med året du fyller 66 år får du dessutom förstärkt jobbskatteavdrag.

Och från året du fyller 67 år får du ett förhöjt grundavdrag som gör att du kan ha förvärvsinkomst upp till 683 200 kronor per år (motsvarar 56 933 kronor i månaden) utan att betala statlig inkomstskatt.

Som grädde på moset så tjänar du också in mer till din pension. Väljer du dessutom att skjuta upp hela pensionen eller en del av pensionen så ökar den framtida pensionen ännu mer.

Det är med andra ord mycket lönsamt att arbeta som pensionär.

Hur mycket får man tjäna när man jobbar som pensionär?

Det finns ingen begränsning i hur mycket du kan tjäna på arbete samtidigt som du tar ut pension.

Kan jag skjuta upp pensionen när jag jobbar som pensionär?

Ja, du kan skjuta upp din allmänna pension. Du kan välja att skjuta upp hela beloppet eller bara 25, 50 eller 75 procent. Du kan ändra detta när du vill.

Möjligheten att skjuta upp tjänstepensionen beror på vad som står i avtalet om tjänstepension. Du kan inte ändra utbetalningen när den väl börjar. Däremot kan du ofta bestämma när den ska börja och över hur lång tid den ska betalas ut.

Hur mycket skatt betalar man om man jobbar som pensionär?

Till en början är det lägre kommunalskatt på lön än på pension. Skillnaden är jobbskatteavdraget.

Från och med året du fyller 66 år får du dessutom ett förstärkt jobbskatteavdrag, som gör att skatten på lönen blir ännu lägre. Så här räknas det förstärkta skatteavdraget ut:

Om du under ett år tjänar får du göra avdrag med
högst 100 000 22 % av lönen
högst 300 000 15 000 kr och 7 % av inkomsten
högst 600 000 36 000 kr
mer än 600 000 36 000 kr och 3 % av inkomsten över 600 000 kronor

Observera att jobbskatteavdraget bara får räknas av mot din kommunala inkomstskatt och inte mot den statliga inkomstskatten, fastighetsskatten eller fastighetsavgiften.

Till detta kommer ett förhöjt grundavdrag som gäller både lön och pension från och med året du fyller 67 år. (Födda 1959 eller senare får vänta tills de fyller 68 år för att få förhöjt grundavdrag.) Den exakta höjningen anges i paragraf 3a i 63:e kapitlet i Inkomstskattelagen. Men för att du ska slippa ta fram miniräknaren har Skatteverket gjort en tabell över det förhöjda grundavdraget.

Till sist innebär det förhöjda grundavdraget att du också kan tjäna mer innan du måste betala statlig inkomstskatt.

Den sammanlagda effekten kan innebära tusenlappar per månad. Använd Skatteverkets räknesnurra för att se vad det innebär för dig.

Hur mycket får man tjäna som pensionär innan man måste betala statlig skatt?

Du betalar ingen statlig inkomstskatt om summan av pension, lön och andra förvärvsinkomster under året inte överstiger 683 200 kronor. Detta gäller dig som var äldre än 66 år vid årets början. För övriga är gränsen 613 900 kronor. Tjänar du mer än detta betalar du 20 procent statlig inkomstskatt på den överskjutande delen.

Får jag a-kassa om jag är pensionär, arbetar och blir arbetslös?

Nej, om du tar ut pension eller fyllt 66 år har du inte rätt till a-kassa. Du förlorar rätten till a-kassa från och med månaden som du fyller 66 år.

Vad är pension?

Pension är en inkomst som man erhåller från staten, arbetsgivare, försäkringsbolag eller fond när man har uppnått en viss ålder. Man kan säga att pension är en uppskjuten lön.

Pension består av tre delar: allmän pension, tjänstepension och eget sparande till pension.

Vad är allmän pension?

Allmän pension består av inkomstpension och premiepension som Pensionsmyndigheten hanterar och betalar ut. Varje år betalas 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst in till allmän pension.

Du betalar själv 7 procent av din bruttolön till allmän pension via skatten. Din arbetsgivare betalar 10,21 procent av din bruttolön till allmän pension via arbetsgivaravgiften.

Du kanske märker att dina 7 procent och arbetsgivarens 10,21 procent blir 17,21 procent. Ändå skriver vi i ovan att 18,5 procent av din lön går till pensionen. Hur går det ihop? Det beror på att vi jämför äpplen och päron. De sammanlagt 17,21 procent är beräknade på din bruttolön. De 18,5 procenten är beräknad på din pensionsgrundande inkomst som är bruttolönen efter avdrag för dina 7 procent. Snurrigt? Vi håller med. Men i slutändan blir beloppen de samma.

Vad är inkomstpension?

Inkomstpension är huvuddelen av allmän pension. 16 procent av din pensionsgrundande inkomst går till inkomstpensionen. Det ger dig pensionsrätt som ligger till grund för din framtida inkomstpension. Hur mycket din pensionsrätt ger i inkomstpension beror på lönernas allmänna utveckling och vid vilken ålder du går i pension.

Vad är premiepension

Premiepension är en mindre del av den allmänna pensionen. 2,5 procent av din pensionsgrundande inkomsten går till premiepensionen. Det är den delen du själv kan placera i fonder. Gör du inget aktivt val placeras pengarna i fonden AP7 Såfa.

Vad är tjänstepension?

Tjänstepension är den pension som dina arbetsgivare har sparat för dig.

Företag med kollektivavtal betalar tjänstepensionsförsäkring enligt kollektivavtal. Det kallas kollektivavtalad tjänstepension eller avtalspension kort och gott. De fyra vanligaste är

Företag utan kollektivavtal kan välja om de vill erbjuda tjänstepension eller inte. Tjänstepension som inte följer av kollektivavtal kallas icke-kollektivavtalad tjänstepension. Den vanligaste lösningen för icke-kollektivavtalad tjänstepension är en privat företagsförsäkring.

Vad är avtalspension?

Avtalspension är ett annat namn för kollektivavtalad tjänstepension.

Vad är kollektivavtalad tjänstepension?

Kollektivavtalad tjänstepension är en tjänstepension som är avtalad mellan fackförbund och arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal

Vad är icke-kollektivavtalad tjänstepension?

Icke-kollektivavtalad tjänstepension är en tjänstepension från en arbetsgivare utan kollektivavtal. Den vanligaste lösningen är privat företagsförsäkring.

Vad menas med eget sparande till pension?

För de flesta pensionärer ger allmän pension och tjänstepension 60–80 procent av den lön de hade innan de gick i pension. För att få högre pension kan den som vill ha ett eget sparande till pension.

Det finns många sätt att spara till egen pension:

  • Sparkonto
  • Värdepapper
  • Kapitalförsäkring
  • Investeringssparkonto (ISK)
  • Privat pensionsförsäkring
  • Individuellt pensionssparande (IPS)
  • Spara i tjänstepension genom löneväxling

Läs på Konsumenternas.se om de olika alternativens för- och nackdelar. (Konsumenternas.se drivs av stiftelserna Konsumenternas Bank- och finansbyrå och Konsumenternas Försäkringsbyrå.)

Vad räknas som pensionsgrundande inkomst?

Pensionsgrundande inkomst (PGI) är summan av dina inkomster från arbete minus din allmänna pensionsavgift som är 7 procent. Dock finns ett tak. PGI beräknas inte på inkomster som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. I praktiken innebär det att PGI kan max bli 8,07 inkomstbasbelopp, vilket 2023 innebär 599 250 kronor per år eller 49 938 kronor per månad.

Till inkomster av arbete räknas bland annat

  • lön
  • skattepliktiga förmåner
  • ersättningar för tillfälliga arbeten
  • arvoden som du kan få som ledamot i föreningar, styrelser, nämnder med mera
  • inkomst från aktivt bedriven näringsverksamhet som du redovisat i inkomstdeklarationen
  • sjukpenning
  • föräldrapenning
  • inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning

Inkomster som inte kommer från arbete är inte pensionsgrundande. Exempel på sådant som inte ingår i PGI:

  • räntor
  • utdelningar på aktier
  • vinster vid försäljning av aktier, villor och bostadsrätter
  • pension, oavsett om det är allmän eller privat pension
  • inkomst från privata pensionsförsäkringar
  • pension som betalas ut av en tidigare arbetsgivare
  • försörjningsstöd (socialbidrag)

Vad är allmän pensionsavgift?

Allmän pensionsavgift är vad du betalar till allmän pension via din inkomstskatt. Den allmänna pensionsavgiften är 7 procent av din pensionsgrundande inkomst.

Din arbetsgivare betalar också till allmän pension. De betalar ett belopp som är 10,21 procent av din bruttolön. Detsamma gäller andra som betalar ut ersättning som är pensionsgrundande. Om du är din egen arbetsgivare betalar du lika mycket i egenavgift.

Vad är pensionsålder?

Det finns egentligen ingen särskild fastställd pensionsålder. Däremot finns flera olika åldrar vid vilka olika rättigheter försvinner (till exempel rätt till a-kassa och sjukpenning) eller läggs till (till exempel rätt till allmän pension och tjänstepension). I praktiken har dessa åldrar utgått från att 65 är pensionsåldern.

Från och med 2023 har alla dessa åldrar höjts med ett år. Därför kan man säga att 66 är den nya pensionsåldern.

För att styra alla åldrar har riksdagen beslutat att införa en riktålder som alla andra åldrar är knutna till. Till exempel kan man börja ta ut allmän pension först tre år före riktåldern.

Riktåldern bestäms sex år i förväg. Så när riktåldern för 2023 beslutas kommer den alltså att påverka åldrarna för de som går i pension år 2029. Samma riktålder måste gälla i tre år. Därefter får den höjas med ett år. Riktåldern för 2020–2022 är 67 år, vilket innebär att det vi kallar pensionsåldern blir 67 år för de som går i pension 2026–2028.

Troligtvis kommer riktåldern att höjas till 68 år under 2023. I så fall blir det vi kallar pensionsåldern 68 år under 2029–2031.

Läs mer om riktåldern på Pensionsmyndighetens webbplats.

Vad är en pensionär?

En pensionär är en person som tar ut allmän pension.

Du kan tidigast börja ta ut din allmänna pension vid 63 års ålder. Någon övre åldersgräns finns inte.

Vad är en jobbonär?

En jobbonär är en person som både får lön av arbete och tar ut allmän pension.

En jobbonär är en jobbande pensionär, helt enkelt. Och de är många. Nästan varannan 67-åring, var tredje 70-åring och var femte 75-åring är jobbonär, enligt en undersökning från 2023.

Jobbonärer väljer att jobba av lust. De uppskattar att vara i ett socialt sammanhang, träffa kollegor och kunder och uppleva glädjen att få bidra med erfarenhet och kunskap. Många får nya vänner för livet. Dessutom är jobbet ett sätt att röra på sig och hålla igång. Gör som andra pensionärer: Bli jobbonär!

Redo att snacka jobb?
Redo att snacka jobb?

Få koll på vilka uppdrag vi har där du bor och hur det funkar att jobba med oss – fyll i en enkel intresseanmälan och få svar inom ett par dagar. Helt utan att du låser upp dig. Välkommen!