Tar jobbonärer arbetstillfällen från unga?

Tar jobbonärer arbetstillfällen från unga?

Ibland får vi höra att våra veteraner tar jobb som annars skulle gå till unga. Är det sant? Nej, visar forskning. Äldre som jobbar trots att de har rätt till pension, och kanske också tar ut den, tar inga jobb från yngre. Tvärtom bidrar de till samhället i stort och särskilt till att unga får jobb.

1984 är inte bara året då George Orwells dystopi utspelar sig. Det var också året det svenska språket berikas med det målande uttrycket ”jätteproppen Orvar” för en äldre generation som står i vägen för en yngre.

Upprinnelsen var en krönika som den då 21-åriga nöjesjournalisten Maria Hörnfeldt (numera Utterbäck) skrev i Expressen. Den gav henne en inbjudan till tv-huset på Gärdet. Där ställdes hon mot de två alfahannarna Jan Guillou och Göran Skytte i en debatt.

Debatten handlade om 40-talister. De hade makten, pengarna och chefsjobben. Och de ville inte maka på sig för att släppa in de unga i samhället. Så upplevde många unga på 1980-talet det i vart fall av.

Men Guillou och Skytte ville inte förstå. De angrep istället Hörnfeldt, som de beskrev som en ”liten fröken” som ”tar sig ton”. Och då, i stridens hetta, kallade Hörnfeldt 40-talisterna för ”jätteproppen Orvar”.

Idag finns det de som menar att 40-talister, och numera också 50-talisterna, fortfarande är jätteproppen Orvar. Dagens pensionärer går inte i pension. De tar måhända ut pension, men jobbar likväl, och tar därmed arbetstillfällen från unga.

Men stämmer det?

Många pensionärer jobbar

Enligt Pensionsmyndigheten börjar de flesta ta ut allmän pension under året de fyller 65. Färre än 5 procent väntar med att ta ut allmän pension. Ungefär lika många tar ut den i förtid, så det kanske jämnar ut sig.

Men det är många pensionärer som jobbar parallellt medan de tar ut pension. Dessa jobbande pensionärer kallas jobbonärer.

Enligt Alectas undersökning om pensionärernas ekonomi är 46 procent av 66-åringarna jobbonärer. Bland 70-åringar är siffran 30 procent, och för 74-åringar är den 20 procent.

Tar pensionärer jobb från unga?

Så det stämmer att många pensionärer jobbar. Men det betyder inte nödvändigtvis att de tar jobben från unga.

Det finns naturligtvis företag där en yngre medarbetare inte får ett specifikt jobb eftersom jobbet är upptaget av någon som skulle kunna gå i pension. Och då kan förstås den yngre uppleva att den äldre blockerar.

Och en tonåring som ser en veteran från Veteranpoolen vara barnvakt hos grannfamiljen kan tycka att en pensionär har tagit ett jobb som han eller hon hade kunnat göra.

Men ser man till arbetsmarknaden i stort så finns inga belägg för att äldre som stannar kvar och jobbar istället för att gå i pension, eller fortsätter att jobba parallellt med att man tar ut pension, skulle hindra yngre från att få jobb eller komma vidare i karriären.

Äldre går i pension för yngre ska få jobb

En vanlig tanke är att det bara finns en viss mängd arbete att utföra. Med den tanken är det lätt att argumentera att arbetsmarknaden är ett nollsummespel. Någon måste sluta arbeta för att någon annan ska kunna börja.

Med sådant tänk kan det förefalla självklart att äldre ska gå i pension för att ge plats åt yngre. Och många länder har provat den varianten.

Storbritannien hade mellan 1977 och 1988 ett ”job release scheme” som uppmuntrade till förtidspensionering för att skapa jobb för arbetslösa yngre. Frankrike hade en liknande modell mellan 1971 och 1993.

Fungerar det? Nej!

Oväntat resultat

Både det brittiska och det franska försöket, liksom liknande i bland annat Tyskland och Kina, har totalt misslyckats. De fick inte ungdomsarbetslösheten att minska.

Först när programmen avvecklades, och allt fler äldre blev kvar på sina jobb, sjönk ungdomsarbetslösheten. Stick i stäv med vad man kan tro.

Tanken att det bara finns en viss mängd arbete att fördela, är en fallasi – ett bedrägligt argument.

David Frederick Schloss, en engelsk ekonom, kallade tanken för the lump of labor fallacy. Det gjorde han i en artikel publicerad i The Economic Review. Året var 1891.

Japp! Det har varit känt ända sedan 1800-talet att arbetsmarknaden inte är ett nollsummespel. (Tyvärr räcker inte vetenskap för att hindra politiker att fatta mindre kloka beslut.)

Män fick behålla jobben

Det tydligaste exemplet att arbetsmarknaden inte är ett nollsummespel är att miljontals kvinnor tog lönejobb decennierna efter andra världskriget utan att män blev av med sina jobb. Tänka sig.

Nu kan en så kallad ”vän av ordning” säga att det rådde speciella omständigheter efter andra världskriget, och att man inte kan dra några växlar på det (trots bättre vetande ända sedan 1800-talet).

Men det finns en betryggande mängd forskning som visar att vår ”vän av ordning” har fel.

Äldre måste inte sluta för att yngre ska få jobb

Från 1970-talet till slutet av 1980-talet steg det kvinnliga arbetskraftsdeltagandet från 60 procent till närmare 85 procent i Sverige. Det är den största och snabbaste förändringen av den svenska arbetskraftens storlek som inträffat under de senaste 50 åren. Trots denna mycket kraftiga expansion har forskning visat att arbetslösheten inte ökade bland övriga grupper.

Så trots att det på en enskild arbetsplats kan vara så att Orvar har jobbet som en yngre medarbetare traktar efter, så är det generellt inte sant att äldre måste sluta för att yngre ska få jobb.

Tvärt om!

Cirkulärt flöde

En av de mest grundläggande och användbara modellerna inom nationalekonomi heter på engelska circular flow model – modell för cirkulärt flöde. Den beskriver hur varor, tjänster och pengar flödar mellan olika aktörer i ett kretslopp. Och det kan användas för att förstå varför lump of labor fallacy är ju en fallasi.

Förenklat kan man tänka så här: Om allt fler jobbar så tjänar allt fler allt mer pengar. Pengar som de sen spenderar, vilket driver på efterfrågan av varor och tjänster. Det i sin tur innebär att ännu fler måste jobba för att producera dessa varor och tjänster. Och på det sättet får allt fler som vill jobba också jobb, utan att någon annan trängs undan. I slutändan blir alla vinnare.

Detta gäller även en växande senior arbetskraft.

Mer jobb till unga med fler äldre på arbetsmarknaden

Pensionärer som har inkomster från arbete får naturligtvis större disponibel inkomst än de som väljer att bara leva på sin pension. Den ökade köpkraften bidrar till ökad efterfrågan och tillväxt i ekonomin. Vilket gynnar alla – inte minst unga som får jobb tack vare den ökande efterfrågan.

Empiriskt stöd för detta finns i en omfattande amerikansk studie av befolkningsdata som spänner över 35 år (1977–2011). Forskningen visar att ökad sysselsättning för äldre personer minskar vare sig arbetsmöjligheterna eller lönerna för yngre personer.

Grädde på moset

Som grädde på moset tjänar pensionärer som jobbar in pensionsrätter som gör att de även längre fram kan upprätthålla en högre konsumtion än de annars skulle ha gjort. Dessutom betalar de skatt, vilket kommer alla till del.

Och sen ska vi inte glömma bort de positiva effekterna på hälsan som det innebär att vara aktiv och jobba upp i åldrarna. Det minskar samhällets kostnader för sjukvård, vilket också gynnar alla.

Slutsats

Så vad blir slutsatsen? Äldre som jobbar trots att de har rätt till pension, och kanske också tar ut den, tar inga jobb från yngre. Tvärtom bidrar de till samhället i stort och särskilt till att unga får jobb. Det är dags för vanföreställningen om jätteproppen Orvar att gå i pension.

Snacka jobb med oss
Snacka jobb med oss

Få koll på vilka uppdrag vi har där du bor, hur det funkar att jobba med oss och vad just din lön kan bli – fyll i en enkel intresseanmälan och få svar inom ett par dagar. Helt utan att du låser upp dig. Välkommen!