Agim – från ortopedtekniskt chef till snickare och jobbonär

Agim – från ortopedtekniskt chef till snickare och jobbonär

För drygt 30 år sedan kom Agim Rexhepi till Sverige som politisk flykting. I sitt forna hemland var han chef för landets enda ortopedtekniska avdelning. I Sverige jobbade han som snickare fram till pensioneringen. Efter fyra år som pensionär återupptog han jobbet. Nu som Jobbonär på Veteranpoolen.

Jag fick ett mejl från en kollega. Det stod:

”Här kommer ett uppslag till nästa veteranreportage. Vi har en veteran som heter Agim. Han är snickare och går all-in för jobbet. Nu har han till och med köpt en husvagn för att snabbt kunna ta sig runt på olika jobb.”

Vi har intervjuat flera veteraner och vet att alla verkligen går in för jobbet med stort engagemang. Men att köpa en husvagn för att kunna ta fler uppdrag, längre från hemorten, det är en ny nivå av hängivenhet.

 

Uppdrag över halva Sverige

Det är en solig dag. Agim är på uppdrag i Lilla Edet, halvvägs mellan Göteborg och Trollhättan.

– Jag bygger ett inglasat uterum, berättar han. Det är ett ganska stort jobb. Jag räknar med att det tar en vecka, tio dagar.

Han fortsätter:

– Sen väntar ett annat jobb i Vänersborg. Och därefter ska jag till Ursand, som ligger vid Vänern, för att jobba med en stor balkong.

 

Är i sitt livs form

Du har fullt upp kan vi konstatera. De flesta veteraner vi intervjuat tycker det är lagom med två, tre dagar i veckan. Men det låter som du jobbar alla dagar i veckan?

– Det beror på hur jag känner mig. Nu är jag i bästa form – någonsin. Jag känner mig på topp. Så varför ska jag inte jobba? Varför ska jag sitta hemma, det är inte roligt att vara ensam hemma.

 

Några tunga år efter pensioneringen

Agim berättar att han skilde sig för fem år sedan och flyttade till Trollhättan. Dessförinnan bodde han i Kungälv, där han och dåvarande hustrun drev en firma tillsammans.

– Jag renoverade hus och lägenheter, byggde uterum och altaner. Jag jobbade med allt: snickeri, kakel, stenläggning… Jag har jobbat med allt som behövs.

Firman avvecklades i samband med skilsmässan och Agim gick i pension. Han var nu ensam och utan jobb.

– Jag hade några jobbiga år. Jag hade inget att göra. Jag hade problem med sömnen.

Agim berättar att han mådde psykiskt dåligt och inte hade ork för något. Han beskriver sig själv som en levande död.

– Under fyra år gjorde jag ingenting. Bara promenerade med hunden. När hunden dog för två år sedan blev jag helt ensam.

 

En annons för Veteranpoolen förändrade allt

En dag fick han syn på en annons på Facebook. Det var Veteranpoolen som sökte jobbsugna pensionärer.

– Jag kände inte till Veteranpoolen, men jag sa till mig själv: Väntat lite. Du ska kolla vad det är för något. Så jag ringde Veteranpoolen. De bad mig att komma in på kontoret och prata med Jonas.

Jonas heter Granat i efternamn och driver Veteranpoolens kontor i Vänersborg och Trollhättan. Agim berättar om mötet:

– Han frågade: Vad vill du göra? Jag svarade: Nästan allt. Och sen fick jag jobb.

 

Vändpunkten i hans liv

Snart ett och halvt år senare konstaterar Agim att mötet med Jonas var vändpunkten i hans liv:

– Jag kan tacka Veteranpoolen för att jag mår bra i dag. Nu har jag något att göra och sover gott på nätterna. Och alla kunder är jättenöjda, så jag är nöjd. Och de på kontoret är snälla. Jättesnälla!

 

Känner att han gör nytta

När man jobbar för Veteranpoolen bestämmer man själv vilka uppdrag man tar, när man jobbar och hur många timmar. Agim väljer att jobba de flesta dagar i veckan, men han gör ofta ”bara” sex timmar per dag.

– Sen åker jag hem och tar ett bad så musklerna kan slappna av. Jag stannar trettio, fyrtio minuter i badet. Minst! Sen lagar jag mat. Och hela tiden känner jag, i mitt hjärta, att jag har gjort nytta. Jag har förtjänat brödet jag äter. Fattar du?

Du känner tillfredsställelse?

– Ja, tillfredsställelse. Exakt så! Jag känner mig tillfreds.

 

Finsnickeri på fritiden

Efter att ätit passar Agim på att pyssla med sin husvagn. Eller så bygger han vidare på sin modell av regalskeppet Vasa .

– Den är en meter och femton centimeter, säger han stolt. Jag har gjort allt själv, från att snida 530 skulpturer till att gjuta alla kanoner.

Wow! Är det en byggsats?

– Nej, nej, ingen byggsats. Jag är inte falsk, säger Agim och skrattar. Jag hatar falskhet. På riktigt. Jag har gjort allt från själv, från grunden. Jag har hållit på i nio år och har kanske ett halvårs arbete kvar.

 

Var ortopedtekniker innan han blev snickare

Känslan för detaljer, noggrannheten och tålamodet som behövs för att bygga en modell som den av skeppet Vasa återspeglar hans yrke innan han kom till Sverige och blev snickare.

– Jag var ortopedtekniker på universitetssjukhuset i Pristina i Kosovo – eller Dardanien som det egentligen heter. Jag byggde proteser, ortoser, manschetter och sådana saker.

Agim studerade i slutet av 1980-talet vid universitetet i Zagreb i Kroatien. Efter studierna återvände han hem till Kosovo, där han snabbt avancerade till avdelningschef för ortopedteknik. Men 1991 förändrades allt. Agim tvingades att fly och tillbringade tre månader i skogen med sin familj, innan de via Makedonien lyckades ta sig till Sverige.

 

Blev snickare i Sverige

I Sverige ville Agim återuppta sitt gamla yrke. Men det gick inte. Hans examensbevis från universitetet i Zagreb räckte inte. För att jobba som ortopedtekniker i Sverige måste han ta en svensk examen.

– Jag orkade inte, berättar Agim. Jag mådde inte bra. Jag hade inte mer att ge.

Så istället startade han och hustrun snickerifirman som de drev under drygt två decennier, tills de skilde sig.

 

Fyra barn, åtta barnbarn och fina vänner

I dag är Agim nöjd med livet.

Hans fyra söner har utbildade sig vid svenska universitet, gift sig och fått barn. Agim har åtta barnbarn.

Han är en del av Veteranpoolen och jobbar så mycket han orkar och vill. Kunderna är supernöjda, och det glädjer Agim.

Och när han efter jobbet inte pysslar med husvagnen eller bygger på Vasaskeppet så umgås han med sina vänner i Trollhättan.

 

Livet är bra nu

– De kallar oss De fyra musketörerna, berättar Agim och skrattar. Det är Berry, Göran, Marie, Tony och jag.

Det blir förvisso fem. Men originalet är tre musketörer plus D’Artagnan. Undrar vem av vännerna som är D’Artagnan?

– Vi trivs ihop och skojar mycket, fortsätter Agim. Livet är bra nu. Ja, verkligen, livet är bra nu.

Är jobbonär din grej?
Är jobbonär din grej?

Hos oss kan du som är pensionär välja ut just de uppdrag du tycker låter intressanta. En del uppdrag är udda och oväntade – och en del är alldeles vanliga och trevliga. Som att klippa gräs, bygga en altan eller putsa fönster. Något  för alla!

Fyll i en enkel spontanansökan – inget krångligt CV. Vi följer upp inom en vecka och berättar om lön och svarar på dina frågor. Sedan kan du sova på saken, provjobba om du vill – och bestämma i lugn och ro. Vi hörs!